Väl mött!

© 2016 - Tempus Press AB

Trudeau och Macron har brutit den allmänna trenden. De vågar stå för egna idéer!

August 22, 2017

Bilder av ”bromancen” mellan Kanadas premiärminister Justin Trudeau och Frankrikes president Emmanuel Macron sprids kärleksfullt på nätet – speciellt bilderna från vårens G7-möte på Sicilien, där maktmännen leende promenerade i ett soligt italienskt landskap. Bilderna symboliserar något vackrare än en spirande vänskap – spridningen av dem visar glädjen över att se politiska ledare som står för annat än de senaste årens destruktiva politiska utveckling, flyktingfientlighet respektive isolationism. Hur klarar Trudeau och Macron att vara annorlunda när så många andra svepts med av tidsandan?

Politiska partiet har svårt att byta åsikter. Förändring sker enbart utan förebråelser när andra också ändrar sig – då kan partierna påstå att det är omständigheterna som utvecklats, inte åsikten. De senaste årens nationalism är en trend politiker av alla färger hoppat på, trots tidigare värderingar. Varför hände det? En förklaring kan finnas hos psykologen Solomon Asch som 1951 myntade begreppet konformitet efter ett av psykologins mest kända experiment. En grupp ombeds berätta vilken av flera linjer som är längst. Den person som svarar sist är också den enda som är försöksdeltagare, de övriga – som tvärsäkert påstår att linje B är vinnaren – är skådespelare. Linje C är längre men många – strax över en fjärdedel – håller med gruppen trots att den uppenbart har fel. Studien har replikerats för skiftande beteenden – alkoholvanor, trafikbeteende och politiska beslut – och neurovetenskapen har gett oss en delförklaring till varför vi viker oss. Att hamna i den ovana situationen att alla andra tycker helt annat aktiverar rädsla. Vi vill tillhöra. Det är farligt att vara för annorlunda, det innebär risk för uteslutning och isolering.

Konformitet kommer i två former – den mer lättpåverkade publika konformiteten i Aschs experiment, när vi inte säger emot på plats, och den privata. Privat konformitet innebär att din åsikt, även när ingen hör den, ändå har ändrats av att andra tycker annorlunda. Glädjande nog visade bland annat en ovanligt rolig studie att den privata konformiteten är mer svårpåverkad. Försökspersonen satt i ett av fem bås och ombads bedöma roligheten i skämt – fyra andra påstods sitta i båsen bredvid. Försökspersonen skrev ner sin bedömning – privat – och stämde in i det ”skratt” som kom från de påhittade grannarna – publikt. Påverkade andras skratt vad som ansågs roligt och vad det skrattades åt? Absolut. Visserligen är skratt smittsamt i sig, men det var tydligt att även avsaknaden av skratt (vid objektivt mycket roliga skämt) påverkade. Den publika konformiteten var uppenbar, den privata påverkades men inte i lika hög utsträckning.

Det är en lättnad att privata åsikter är stabilare men det är allvarligt om många människor offentligt uppger sig ha en åsikt som egentligen beror på gruppen. Det tydliggör farligheten i fenomen som twitterbotar och fake news. Än allvarligare är det eftersom vi vet att grupper antar mer extrema åsikter än dess enskilda individer. Studier visar också att konformiteten är som störst när personer med hög status har en annan åsikt än du, framför allt hos socialt oroliga personer. Ett demokratiskt samhälle är sårbart inför tyngden av högröstade debattörer.

En skämtstudie kring så allvarliga saker kan verka udda. Varför väljs situationer med bås och burkskratt? Mot bakgrund av hur plågsamma tidigare konformitetsexperiment varit ansåg forskarna att det var viktigt att efteråt kunna berätta att deltagarna faktiskt inte har tagit ställning mot en grupp – så obehaglig är vår upplevelse av att vara annorlunda. Men grupptänk kan ändå brytas av den som vågar, Trudeau och Macron gör det och hyllas för det. Rent politiskt är deras insatser än så länge små, men attitydmässigt har de brutit mot tidsandan, och det är stort. Kan vi hoppas att även andra som svepts med av de senaste årens åsiktsförflyttningar kommer våga återgå till sina värderingar, nu när de inte uppfattar sig som den enda som tycker annorlunda?

Share on Facebook
Share on Twitter
Please reload

Senaste inlägg

December 10, 2019

Please reload

Arkiv
Please reload

Följ oss
  • Facebook Basic Square
  • Twitter Basic Square
  • Google+ Basic Square