Väl mött!

© 2016 - Tempus Press AB

Krönika TEMPUS nr 9 - Mosulfrågan inför en ny fas

Mosulfrågan inför en ny fas

 

Kriget mot IS i och kring Mosul förs av fyra olika styrkor: 

 

 

- irakiska armén och polisen som gått in i staden Mosul med understöd av amerikanskt flyg och amerikanska och andra rådgivare

 

-  kurdiska peshmerga (”de som trotsar döden”) som enligt en överenskommelse med den irakiska regeringen skall hålla sina styrkor utanför Mosul och förbli i de områden öster om staden där de har kontroll liksom i delar av Nineveslätten

 

- ”de folkliga mobiliseringsstyrkorna”, en huvudsakligen shiitisk milis som bildades 2014 för att förstärka armén och polisen i kampen mot IS och i vilken många fått sin militära utbildning av Iran.

 

- sunnitiska stamstyrkor. En av de största har bildats av den tidigare guvernören i provinsen Nineve Atheel al-Nujaifi och byggts upp och utbildats med turkisk hjälp.

 

Denna bräckliga koalition är byggd på principen min fiendes fiende är min vän.

 

Om IS definitivt besegras kommer ett maktvakuum uppstå både i Mosul och i Nineveprovinsen. Det kommer då att visa sig att min fiendes fiende ofta också är min fiende.

 

Kampen att fylla detta vakuum kommer att leda till spänningar mellan kurder och araber och mellan arabiska sunniter och arabiska shiiter.  Som en följd kommer de talrika fördrivna minoriteterna turkmener, tjerkesser, armenier, nestorianer, assyrier/syrianer, kaldéer och andra kristna kyrkor, yazidier, shabaker, kaka´i och ahl al-haq att sättas under press och få svårigheter att återvända till sina hem.

 

Den självstyrande kurdiska regionen i norra Irak (KRG) gör anspråk på de delar av  Nineveslätten som de hävdar har en kurdisk majoritet och därmed en historiskt berättigad hemhörighet i en kurdisk statsbildning.

 

Al-Nujaifi och hans sunnitiska milis kräver å sin sida att hela Nineveprovinsen skall bli en autonom provins medan företrädare för de religiösa och etniska minoriteterna vill splittra upp den i små regioner med självstyre, något som till exempel de kristna assyrierna i diasporan förordat.

 

Turkiets president Erdogan kräver att Turkiet måste vara en del av en framtida lösning och skickade redan i december 2015 några tusen soldater och 24 stridsvagnar till norra delen av provinsen under förevändningen att skydda den sunnitiska turkmenska minoriteten. Han har inte uteslutit större militära turkiska insatser över gränsen och vid flera tillfällen indirekt kritiserat Lausannefördraget som efter det första världskriget fastlade den nybildade turkiska republiken gränser och antytt att landsfadern Atatürks beredvillighet att acceptera dessa inte var ett uttryck för politisk pragmatism utan förräderi och att en mera patriotiskt sinnad statsman skulle ha kunnat uppnå mer.

 

Turkiska tidningar har publicerat kartor som markerar de områden som hölls av osmanska trupper när riket undertecknade vapenstilleståndet med de allierade i oktober 1918.  Därmed ifrågasätts inte bara den motvilliga turkiska accepten 1926 av Nationernas Förbuds beslut att införliva provinsen Mosul med Irak utan också Atatürks kanske mest kända slagord ”Fred hemma, fred i världen” med budskapet att Turkiet skall avstå från alla krav på förlorade osmanska territorier. Hittills har det varit tabubelagt att kritisera denna princip men den 23 oktober 2016 sade Erdogan i ett tal att fördraget ”krympte vårt land till 780 00 kvadratkilometer från två och en halv miljon” och antydde att detta måste ändras. ”De som har hållit Turkiet begränsat till denna onda cirkel sedan 1923 har försökt få oss att glömma vårt lands tusenåriga minnen. Vi kan inte fortsätta med 1923 års psykologi år 2016. Vi kan inte vara stolta över att ha bevarat vår situation medan hela världen har ändrats sedan vi upprättade vår republik. Vi måste ge upp begreppet försvarslinjer när vi skyddar vår republik. Vi måste lösa Mosulfrågan i Mosul.

 

Efter IS följer en ny fas i den mångtusenåriga kampen om kontrollen över Mosul och den bördiga Nineveslätten.

 

Ingmar Karlsson



 

Share on Facebook
Share on Twitter
Please reload

Senaste inlägg

December 10, 2019

Please reload

Arkiv
Please reload

Följ oss
  • Facebook Basic Square
  • Twitter Basic Square
  • Google+ Basic Square